Kin.

Jag brukar aldrig komma ihåg min drömmar. Nu har jag drömt två vitt skilda saker två nätter i rad och jag kommer ihåg båda drömmarna ganska väl. Konstigt. Natten till igår drömde jag att jag var i ett rum och hade vunnit någon tävling och Bob Dylan var där. Han var väldigt trevlig och när han skulle signera min bok skrev han lite spexigt så autografen gick över kanten. Sen skrev han något fint också, men vad kommer jag inte ihåg. Sen förbyttes miljön och vi var utomhus och då kom Sofie och kramade mig. Efter det pratade jag med hans svenska skivbolagsrepresentant och körde hem mig och då sa jag att jag också ville jobba på skivbolag. I ögonvrån såg jag då hur han började rota efter något i bilen. Till slut fick jag en prototyp (!) av hans visitkort i form av ett konstgjort äpple med kortet på något sätt insprängt i det. Med äpplet i handen steg jag ur bilen och drömmen var slut.

Inatt drömde jag att jag var på konsert med The Sounds i Hultsfred. Fast det var inte alls som när jag var där på riktigt och det var verkligen inte Metropol jag befann mig på. Allting var ganska mörkt, jag kommer inte ihåg så noga. Efter konserten satt jag och fifflade med något och märkte att det låg nåt på ett bord en bit bort. Så jag gick dit och tog några affischer från andra konserter samt affischer och pins för årets Hultsfredsfestival. Jättekonstigt. Sen gick jag ut någonstans och där stod bandet och ja, sen tror jag den drömmen tog slut också.

Visserligen håller jag nu på att läsa Bob Dylans memoarer och jag var på The Sounds konsert i Hultsfred för två veckor sedan. Men ändå? Det här med drömtydning blev plötsligt väldigt intressant. Sen kan jag ju bara konstatera att jag är ordentligt musikskadad.