Kin.

Om man inte vill blicka framåt, kan man ju alltid blicka bakåt. Och det är precis vad jag har gjort nu istället för att plugga. Jag brukar göra det ibland, läsa i en blogg eller titta i en bilddagbok efter vad som hände i dagarna för ett år sedan. Oftast är det ganska ointressant, men ibland stöter man på ganska roliga grejer. Nu har jag suttit och läst Idas blogg om diverse Nobelfester och Rockpartys 25-års jubileum osv osv. Höga skratt, lite ångest, men mest bara jävligt underhållande. Tack, Ida.

Nu ska jag skärpa mig och titta igenom vad som skall redovisas imorgon då den där snöstormen inte synts till på hela dagen. Med andra ord kanske denna veckan kan bli ganska bra ändå, utan ett stort jävla hål i magen fyllt med ångest och oro. Så det blir nog så att jag på fredag sätter mig på bussen till Albany och bor på hotell en natt själv. Om ni känner för att komma dit och hålla mig sällskap är ni ytterst välkomna, jag som inte varit ensam i mer än några timmar åt gången sedan jag flyttade ifrån min lya i Kalmar i våras kommer ju dö av ensamhet.