Kin.

Konstigt hur man fungerar ibland. Jag somnade vid ett inatt och vid halv åtta imorse slog jag upp ögonen helt klarvaken. Kunde dock inte förmå mig att gå upp så tidigt, så efter att inte ha kunnat somna om efter en timme slog jag upp boken jag läser för tillfället, "På det fjärde ska det ske", och läste ut den. Trevlig bok, lite lättsam sådär. Den spädde dock på ångesten jag hade igår, men idag kändes det bra - jag slutade trots allt läsa den med ett leende på läpparna. Och här sitter jag nu och dricker kaffe.

Imorgon är det Alla Hjärtans Dag. Denna årliga påminnelse om att jag är den eviga singeln. Jag är den tragiska människan som för allt i världen inte kan skapa sig en seriös relation utan hellre backar tvåhundra steg så fort det börjar likna något som kan leda till något. Du trodde säkert att det var du som var den personen - men det är jag. Bara så du vet det. Så morgondagen kommer antagligen att spenderas med att plugga, och sen har jag visst tvättid också. "Det är en vanlig dag... "