Lite nytt.
Kände att jag var tvungen att ändra designen på bloggen, den andra började bli för tråkig - är inte Internet fantastiskt? Man kan ändra utseende på sin blogg hipp som happ. Underbart.
Jag trodde jag skulle vara extremt ensam nu när alla flyttat ifrån Stålhagen. Visserligen bor några kvar, men jag menar sådana man kunde gå till när man ville och som kom på besök när dom ville. Ni vet - folk gör ett halvt försök med att orka trycka på ringklockan innan dom tar sig friheten att traska in. Jag gillar det, men nu finns inga sådana kvar. Den sista att flytta var Ida, och eftersom jag kommer träffa henne i veckan var det nästan mer tragiskt att säga hejdå till hennes lägenhet. Där har man markerat sina revir må jag säga. Och då menar jag givetvis inte diverse urin på väggarna. Jag gick därifrån ännu lite tommare, men ett skohorn rikare. Tack, Ida. Jag kommer att sakna dig.
Kontentan, hur som helst, var att jag inte var så ensam som jag trodde med tanke på att folk hörde av sig om både det ena och det andra. Folk jag till och med inte känner, och sådant är ju alltid trevligt. Vid halv nio, efter att jag tagit ett långt och varmt bad tillsammans med första ölen för kvällen, kom Hanzan och sedan begav vi oss till Lene på förfest. Jag kände mig lite halv, ett tiotal personer saknades, men nya erfarenheter gör en starkare har jag hört. Och ettorna är snälla och verkar tycka om mig, sådant är ju alltid trevligt.
Efter ytterligare några öl, ett par tequilashots och timmar gick jag med de två ovannämnda till Metropol i den första snön jag ser denna vintern. Väl där frågade folk vad sjutton jag gjorde där, lite kul. Ja, främst var jag där för att se http://www.myspace.com/themartialarts, fyra sköna grabbar från Skottland. Och visst var det bra. Sen när puben stängde följde jag och Ling, Martina, Johannes och ett par till med till hotellet för efterfest med bandet. Det var kul tills att fem brudar kom dit och agerade groupies. Eller ja, ganska komiskt men jag tyckte synd om utsatta bandmedlemmar. Sen kom hotellchefen och tyckte att vi skulle vara tysta, varav en av groupiebrudarna började bitcha och sen försvann alla utom en av dom. Chefen kom tillbaka och hade fått sig en smäll över örat dessutom - bra jobbat. Jag hade en kul kväll, och det är ju huvudsaken. Sångsession i sängen, rökandes inomhus på hotellet (Dennis tyckte det var skithäftigt, haha), spring i korridoren och allmänt dumma saker man tycker är skitkul när man är lite överförfriskad.
Det märks kanske att jag inte har särskilt mycket att göra när jag sitter ensam och skriver en hel resumé av en kväll. Nåväl, det får gå för denna gången så kanske ni i Kalmar kanske kan sakna Hultsfred eller åtminstone mig lite. Fast snart kommer jag, bara 12 dagar kvar till min flytt!
