Kin.

Idag blev jag tillfrågad om att gå på dejt med Mr Fågelskådare i min korridor. Det är ju inte varje dag man blir det, men nu talar vi om killen som en dag kom och sa att dom hade haft äggsamtal. Jasså, frågade jag undrande och sen frågade han mig hur många ägg jag trodde skulle få plats på hans hylla i kylskåpet. Jag kan ana att denna dejt hade kunnat bli intressant, men jag avfärdade den ganska väl genom att säga att dejter kan vara ganska krystade. Det höll han med om. Tur det. För även om en dejt till Stensö och dess vandringsleder lät mysigt, vill jag väl inte krossa ett stackars hjärta tillhörande en fågelskådare som lyssnar på brassband och östeuropeisk folkmusik. 

I och för sig tog jag inte dejtfrågande på särskilt stort allvar om jag ska vara ärlig. Han tyckte nog mest synd om sig själv för att paret som lagade mat samtidigt i köket alltid gick på dejter med varandra.

Uppdatering:
Vid närmare eftertanke borde jag kanske acceptera alla [en] dejter jag blir tillfrågade att gå på. Som träning inför USA i höst menar jag, detta makalösa dejtingland. Men jag vet inte hur man gör när man dejtar, och jag vägrar allt som oftast att låta folk betala för mig. Tips mottages gärna!