Kin.

Inatt trodde jag att jag skulle kunna sova bort det enorma slitage Stockholmstrippen satte på kroppen. Men icke. Vid femtiden vaknade jag svettig och skrämd ur en dröm. En mardröm antagligen. Sådana har jag aldrig och jag kan inte komma på att jag någonsin, förutom när jag var liten, har vaknat upp sådär. Precis som i en film, ganska läskigt. Efter det somnade jag dock om gott, men vaknade sedan på helt fel jävla sida. Denna dagen har inte varit bra - och en totalt ickekompetent lärare i skolan fick den att bli ännu sämre redan vid lunchtid.

Imorgon är en annan dag, som en viss schlagerbög sjöng för x antal år sedan. Och det var ju tur att han gjorde det, annars hade jag ju inte vetat om imorgon skulle vara likadan som idag, eller?