Kin.

Trött, trött, trött. Har precis vaknat efter drygt 12-timmars sömn. Visserligen behövde jag det verkligen, men på något underligt sätt känner man sig ändå alltid fortfarande trött när man sovit så länge.

Helgen var underbar. Jag och Synthis gick upp toktidigt i fredags och tog oss till flygplatsen för att flyga till Stockholm. Väl där blev det en liten shoppingrunda innan vi checkade på hotellet och sov lite. Sedan begav vi oss till Debaser Medis och drack öl, lyssnade på The Deer Tracks och Those Dancing Days (de två andra missade jag pga av alldeles för mycket folk jag vill hänga med). Det går inte ens att beskriva känslan av att få vara på samma ställe som alla fantastiska människor. Lyx.

I lördags åkte jag i min inte alltför farliga baksmälla hem till min kusin dit mina två andra kusiner också kommit och åt brunch och drack jordgubbsbellinis. Det var mysigt och fint att få träffas och bara hänga och prata i några timmar. Efteråt begav jag mig tillbaka till hotellet för lite förfest innan vi samlade ett tappert gäng på ett hak på Folkkunggatan. Efter stänging och letande efter en sista öl någonstans blev det istället kebab och avsked. Därefter tog jag t-banan hem till hotellet och satt med trevligt sällskap i lobbyn några timmar då alla andra gått och lagt sig. Mysigt.

Efter åtta timmars bussresa plus nästan två timmars tåg igår kom jag och Richard så äntligen hem till Tönsberg. Fast för min del med en liten klump i magen och ont i hjärtat. Helgen gick för fort, och man borde inte behöva lämna en stad och folk som man älskar så mycket. Jag får se hur länge jag stannar i Norge...