We're all on one road, and we're only passing through.
Den sämsta dagen sedan jag kom hit blev genast ännu sämre. Jag fick inte jobbet i Platekompaniet, men var väldigt nära. I vanliga fall hade jag varit glad för det, komma typ näst först av över femtio sökande och med hela den processen. Men vad har jag att vara glad över? Inte mycket för tillfället. Detta kan ha varit det dummaste jag gjort i mitt liv, jag kanske ska sluta att följa hjärtat och börja tänka lite istället?
Men, jag ger inte upp. Nu ska jag gå och äta nudlar och ett surt äpple till efterrätt.
Men, jag ger inte upp. Nu ska jag gå och äta nudlar och ett surt äpple till efterrätt.
Kommentarer
Postat av: Teresa
Ge inte upp! Det kommer ordna sig, även om vägen blir lite krokig. Och alla beslut behöver inte verka bra från början, de kan ju ändå bli bra under resans gång! Fortsätt kämpa! Skickar lite styrka
Postat av: P.
Jag har inte läst din blogg, bara detta inlägg. Och har ingen aning om vad det va för ställe du inte fick jobb på. MEN, det jag vill säga e att jag känner med dig, känner igen den ilskna-bittra-fy-fan-hata-känslan! Går och läsa mellan radera hur jävla mkt du faktiskt menar det!
Trackback
