When tomorrow comes.
Jag som hade tänkt vara seriös och skriva värsta inlägget om vad alla människor sa i torsdags. Men jag orkar inte. Dagen började i alla fall med en Kent-överdos i form av "Så nära får ingen gå - ett år med Kent", gjord av bla Per Sinding-Larsen. Den var riktigt bra, Sveriges fulaste band är ju bra, faktiskt. Men jag kan fortfarande tycka att de är tråkiga på skiva, live däremot är de fantastiska.
Sen kom en kille från HouseWork, Janne Andersson, och pratade om vad han sysslar med - dvs. ljud till reklam och filmer. De har även gjort Snapphanar som kommer att visas i mellandagarna. Det är inget jag kanske vill syssla med, men det var verkligen en sån grej man inte tänker på att det faktiskt är ett helt gäng som lägger på musik och effekter till en liten reklamfilm. Coolt. Sen att han är Mona Sahlins brorsa var ju också lite kul, haha.
Efter det kom Per himself i het outfit och snygga skor och pratade. Han är ju så bra och det var ett tag sen nu vi hade någon som föreläste så pass bra att man kände inspirationen växa i hela kroppen. Härligt. Han visade en del grejer och en sak var ett reportage från första tiden på ZTV, när de hade en timme till övers och gjorde ett skitprogram. En pojke hade vunnit E-type (!) och hela gänget hem till sig, och vinnaren var ingen mindre än Richard Engfors. Det första Sara utropade innan vi ens vet vem killen är var "han måste vara bööög". Tihi.
Sen visade han även bortklippta scener från Kent-dokumentären och lite annat från sina övriga musikprogram på SVT. I like Per Sinding-Larsen. Hade han inte varit så kort hade jag gift mig med honom.
De två sista föreläsarna var väl inte riktigt lika givande. Peter Åstedt från Dead Frog Records lyssnade vi till förra året, men det var ändå intressant att höra och mycket för att han pratade om bla MySpace som kan vara användbart i vår B-uppsats. Intervju fixad till slutet av veckan i alla fall.
Den sista var en snubbe från Tyskland, Hubert Wandjo, och jag tror aldrig jag har sett så mycket stapel- och circeldiagram under en timme. Och siffror. Jag åt lite av popcornen vi blev bjudna på till dokumentären och försökte se intresserad ut istället. Det misslyckades nog, men det gör inte så mycket.
Intressant dag, absolut. Som ni ser nedan blev ju fortsättningen av dagen/kvällen/natten/morgonen minst lika intressant...
Nu bär det av till Jönköping! Wahoo! (och visst blev det ett ganska seriöst inlägg om dagen i alla fall?)
Sen kom en kille från HouseWork, Janne Andersson, och pratade om vad han sysslar med - dvs. ljud till reklam och filmer. De har även gjort Snapphanar som kommer att visas i mellandagarna. Det är inget jag kanske vill syssla med, men det var verkligen en sån grej man inte tänker på att det faktiskt är ett helt gäng som lägger på musik och effekter till en liten reklamfilm. Coolt. Sen att han är Mona Sahlins brorsa var ju också lite kul, haha.
Efter det kom Per himself i het outfit och snygga skor och pratade. Han är ju så bra och det var ett tag sen nu vi hade någon som föreläste så pass bra att man kände inspirationen växa i hela kroppen. Härligt. Han visade en del grejer och en sak var ett reportage från första tiden på ZTV, när de hade en timme till övers och gjorde ett skitprogram. En pojke hade vunnit E-type (!) och hela gänget hem till sig, och vinnaren var ingen mindre än Richard Engfors. Det första Sara utropade innan vi ens vet vem killen är var "han måste vara bööög". Tihi.
Sen visade han även bortklippta scener från Kent-dokumentären och lite annat från sina övriga musikprogram på SVT. I like Per Sinding-Larsen. Hade han inte varit så kort hade jag gift mig med honom.
De två sista föreläsarna var väl inte riktigt lika givande. Peter Åstedt från Dead Frog Records lyssnade vi till förra året, men det var ändå intressant att höra och mycket för att han pratade om bla MySpace som kan vara användbart i vår B-uppsats. Intervju fixad till slutet av veckan i alla fall.
Den sista var en snubbe från Tyskland, Hubert Wandjo, och jag tror aldrig jag har sett så mycket stapel- och circeldiagram under en timme. Och siffror. Jag åt lite av popcornen vi blev bjudna på till dokumentären och försökte se intresserad ut istället. Det misslyckades nog, men det gör inte så mycket.
Intressant dag, absolut. Som ni ser nedan blev ju fortsättningen av dagen/kvällen/natten/morgonen minst lika intressant...
Nu bär det av till Jönköping! Wahoo! (och visst blev det ett ganska seriöst inlägg om dagen i alla fall?)
Kommentarer
Trackback
