Två C-uppsatser tar musten ur en.

Att läsa en C-uppsats hade varit okej. Och det var det också, även om den var extremt dålig och jobbig att ta sig igenom på grund av otaliga språkfel och upprepningar. Men att sedan gå in på en andra samma dag, samma kväll, var kanske inte det roligaste jag gjort. Mina ögon värker och jag är lite halvt slut i huvudet. Tur att den andra var bättre skriven. Det gör ju en onekligen peppad till att faktiskt skriva en bra uppsats, vilket vi ska börja med nästa vecka.

Imorgon ska det skrivas om de båda uppsatserna, men vi ska även för första gången sedan vi kom till Kalmar gå på bio. Jag och de fyra pojkarna ska gå och se Morgan Pålsson, det blir nog fantastiskt trevligt skulle jag tro.

Att lyssna.

Så har arbetet med att sålla ut de artister och band som får spela på Rookiescenen på Hultsfredsfestivalen i sommar börjat. Denna gången tog det hela tre band innan jag dog. Jag vet inte riktigt vad folk tänker sig när de skickar in sin demo - för de flesta skulle ju faktiskt göra bort sig riktigt mycket om de fick ställa sig på festivalscenen. Hur som helst är jag glad över att få vara med återigen, det är ju faktiskt ett riktigt kul jobb och bland de enda gångerna jag kan vara riktigt elak och enormt kritisk. Stackars människor. Tur att jag bara brukar vara elak i berusningstillstånd och mot utvalda personer annars.

För er som är intresserade av att spela på Rookiescenen i sommar - gå till Rockparty och fyll i ett formulär.


Fin påskhelg.

Ja, det har varit en mycket trevlig påskhelg, som för en gång skull även faktiskt känts som en storhelg. I torsdags anlände jag till Helsingborg och blev hämtad av min fina syster. Vi åkte direkt till Mörarp där vi lagade underbart goda tacos, hälsade och kelade med katten och fick diverse skrattattacker av att jag inte kunde rapa - så mycket att Åsa inte riktigt kunde hålla kvar maten i munnen. Trevligt. I fredags åkte jag in till stan och umgicks med Hanna, Stuart och Caroline i några timmar innan mamma och pappa anlände till Helsingborg och hämtade mig. Sedan blev det myskväll och jag fick äta fläskfilé, wünderbar.

Gårdagen spenderades med Hanna och Stuart och pizza och film och påskgodis i mängder. Också otroligt fint. Idag har jag varit helt slut, hjälpte mamma och pappa att hitta grejer på Shuregard vilket fick mig att gräva i varenda låda jag hittade. Fick med mig ett antal nostalgitrippar med mig hem. Kvällen har spenderats med familjen och imorgon bär det av till Kalmar igen.

Fast allra helst hade jag velat vara i Stockholm, vilket jag egentligen också skulle ha varit just denna helgen - för ikväll spelar Winnerbäck en hemlig spelning och jag kan inte vara där. Sugigt. Men jag överlever, jag har trots allt fått en boost kärlek av alla håll och kanter denna helgen, I like.

Påsk.

I min familj har vi aldrig egentligen firat påsken som en stor högtid. Däremot har jag gått påskkärring ett antal gånger och varje påskafton har jag och mina syskon fått leta runt i vardagsrum och närliggande rum på alla de ställen vi bott på och letat påskägg, vilket vi fick göra även i relativ vuxen ålder på grund av ålderskillnaden till min syster. Jag hade inte planerat att vara med familjen denna helgen, men nu blev det som det blev - inget Stockholm och istället Helsingborg. Känns väldigt bra, och jag får spendera påsken med familjen. Jag hoppas därmed givetvis på att få gå och leta påskägg på lördag. Fast jag blir nöjd bara jag får ett, det var ett par år sedan nu.


Vad hände?

"Hela världen är så underbar om man är korkad, tom och glad"

Tänk om det vore så lätt.

Hela världen känns diffus och konstig. Overklig. Jag trodde jag började förstå, men nu förstår jag ingenting och har inte gjort det på flera månader. Tänker jag positivt en gång händer bara nästa grej. Vad hände med simpla saker som fick hela ens värld att bli kaos i yngre tonåren - som att bråka med sin bästa vän? Eller när man fick reda på att pojken man tyckte om gillade samma bästa vän istället för en själv? Det var jobbiga saker. De existerar inte ens längre.

Föga visste jag vad världen skulle bjuda på tio år senare. Det räcker liksom inte bara med att en av de finaste blir sjuk i cancer. Det räcker inte med att livet bara inte vill som man själv vill. När hoppet stärkts och man äntligen känner någon slags lättnad händer nästa grej. En tragedi som känns närmare än någonsin, men som ändå är långt bort från mig. Det är jag tacksam för, men jag lider med min vän.

"Jag fattar allt och ingenting"


Goda, goda nyheter.

Vilken otroligt lättnad som infinner sig i min kropp just nu. Hon kommer att bli bra. Och på köpet ordnade det sig så bra att dom kan, på annat sätt, få egna barn när helst de önskar i framtiden. Det är ta mig fan dom bästa nyheterna jag har fått på länge. Hela helgen har jag badat i ångest och tankarna har liksom befunnit sig under ytan för att jag inte vågat tänka. Det finns tydligen rättvisa i den här världen trots allt. På fredag får jag träffa dom igen. Hanna. Och Stuart. Kärlek.

Idag skapas historia.

image97

Tre ljus i tunneln.

Sista presentatione ever. Alltså, hela den där grejen med att göra ett arbete och presentera det inför klassen. Vilka flådiga presentationer man eventuellt kommer att få göra i framtiden är en annan sak - den idag var den absolut sista för BBS. Det bästa av allt var att den faktiskt gick bra och vår kära Doktor efteråt sa att allas presentationer var jämnlikt bra, men att den här var riktigt bra. Kändes som en revansch från förra gången då han inte sa något alls nästan.

Imorgon kommer underbara Sara på återbesök, då blir det bubbel och reunionfest. Tydligen kommer inte den omryktade kusinen förrän på lördag, så det vankas fest även då. Så imorgon har jag lovat mig själv att gå upp tidigt ännu en morgon för att sätta igång och skriva på hemtentan så mycket det bara går.

För övrigt blev jag headhuntad till Peace & Love idag. Det kändes stabilt på något sätt. Tack, Teresa!

Scrobbelnörd.

Okej, jag erkänner. Jag har fallit för scrobblandets makt. Jag är fast. Allting är egentligen Daniels fel, det var han som påpekade att min skiva med Säkert! var felscrobblad utan utropstecken och diverse fel i låttitlarna. Efter det har jag liksom tänkt mer på hela grejen och är noga med att allt ska vara rätt. Dessutom kändes det extra fint att få scrobbla Tobias Fröbergs nya innan den ens har kommit ut. Jag gillar mina skivbolagsvänner.

Hur som helst är ju att det faktiskt är roligt att se hur mycket man lyssnat på en viss artist eller ett band under veckan som gått.

Innovationer och Pippi Långstrump.

Har haft en väldigt trevlig dag än så länge. Efter att PowerPointen var färdiggjord satte sig jag och min grupp på Akademikrogen och lunchade över ett antal samtalsämnen. Vi satt nog kvar i två timmar innan vi kände att vi antagligen behövde bege oss hemåt för att börja på hemtentan. Oerhört trevligt att vår grupp funnit varandra så väl, och lite synd att vi inte ska arbeta mer ihop efter morgondagens presentation. Den kommer  för övrigt att bli super,  - vi har till och med gjort vår egen H&M-parfym och påse. Nästan, i alla fall, men Doktorn kommer att bli överexalterad (vilket han visserligen redan är).

Sedan jag kom hem har jag dock inte ens tittat på hemtentan - istället sitter jag och äter kladdkaka och nyss spelade jag Pippi Långstrumplåten på gitarr i en väldigt spejsad version, ni skulle hört mig. Nu är det dock försent, och såvida jag inte blir dagisfröken kommer jag aldrig mer att spela den.

Jag vill även passa på att skryta om mitt VG8 på den förra hemtentan, det kändes riktigt skönt och särskilt med tanke på att majoriteten verkar ha fått komplettera. Oh yeah! Man kanske kommer att kunna slänga ihop en C-uppsats trots allt, liksom.

1/3 klart + återförening.

Arbetet skickades in 16.09. Några minuter försent, men det gjorde inte så mycket. Jag spelade "We are the champions" för min grupp. Tyckte att dom var värda det efter att jag de sista tre timmarna satt och var extrem ord- och meningsuppbyggnadsfascist. Men för helvete, det går ju inte att skriva hur som helst. Några timmar senare fick vi ett vänligt svar tillbaka och en helt fantastiskt underbart rolig hemtenta som ska lämnas in nästa tisdag. Innan dess ska presentation förberedas och sedan även göras, på torsdag. Och allt detta i en 4-poängkurs. Gapa, svälj, skriv. Hur som helst har det varit riktigt trevliga veckor, vi har fått lära känna våra klasskamrater för en gång skull, vilket är extra förmånligt för oss då vi alltid varit outsiders från Hultsfred. Dock inte sagt att vi är mer BBS nu, men vi har väl kommit på att dom inte var idioter, och dom har kommit på att vi faktiskt både var smarta och roliga att umgås med.

På fredag är det reunion med Våldsam Masturbi i The Dungeon. Tyvärr kommer vissa medlemmar att avsaknas, men däremot kommer fin-Sara på besök igen och det kommer att bli en hejvild releasefest då demosen äntligen släpps. På kassett, givetvis. Jag har även förbeställt en tröja.

I övrigt.

Om jag läser ytterligare en mening med innehållet "... sinnesmarknadsföring som idé..." kommer jag att göra något drastiskt som att kasta ut boken genom fönstret, slänga in den i tvättmaskinen eller kanske helt enkelt bränna upp skiten. Frustrationen är påtaglig.


Ännu en helg i studiernas tecken.

Imorse begav jag mig till biblioteket för att fortsätta att skriva på projektuppgiften med min grupp. Jag bjöd på fika i form av dammsugare, till de andras glädje, och under de fyra timmar vi var där hann jag med att visa mina kunskaper i att vika 20-lappar till skjortor samt dela med mig av diverse dåliga skämt och konstiga saker jag har för mig. Jag tror att dom tycker om mig dock. Antingen skrattar de med mig eller åt mig men så länge de skrattar är jag glad. Hur som helst kom jag hem och dammsög hela lägenheten, håller just nu på att tvätta och skriver samtidigt på uppgiften. Härliga lördag. Tur att man får dricka vin ikväll i alla fall, även fast vi åter ska samlas elva imorgon.

Vilken miss.

image96


Har suttit och skrivit på projektarbetet hela kvällen. Visserligen med undantag för middag samt då jag pratade med finaste Ewa i telefon. Kanske skrev jag mest för att jag var tvungen då jag har haft lite svårt att koncentrera mig sedan livet gjorde sig rejält påmint igen i tisdags, men kanske också för att slippa tänka på att jag egentligen skulle ha befunnit mig i Stockholm och avnjutit en (säkerligen) underbar stund tillsammans med Band of Horses.

Jag skyller allt på csn. Och lite på BBS med tanke på att jag faktiskt lagt ner drygt åtta timmars arbete varje dag sedan denna kursen startade och kanske hade gjort några extra försök att få köpa dyra biljetter om jag inte hade behövt vara kvar i Kalmar de här dagarna. Det var hur som helst ungefär denna arbetsbörda de sa att vi skulle ha sedan starten, men de kanske verkligen tror att vi är så korkade att det tar 2½ år innan de vågar ge oss uppgifter som faktiskt innebär att man får arbeta lite? Jag vet inte, jag vet bara att jag inte tycker om skolan när den hindrar mig från att se grymt bra band spela live i vårt lilla land.

Bert Karlsson.

Bert Karlsson, vilken fullkomligt galen man. Har precis varit på föreläsning med honom och jag har sällan varit med om så många citat som bara sprutade ut från karln. Han gick först igenom i princip hela sitt liv och allt han har gjort och avslutade allt med att dra en hel del fräckisar från sin bok. Eller ja, en av sina böcker. Citat: "Jag är ju expert på nästan allt, har ju skrivit en bok om svampar också..." varpå han berättade en anekdot om när han plockade svamp och någon markägare blev förbannad och med slutsatsen att ingen kan något om allemansrätten. Så det skulle han också skriva en bok om. Det mesta gick tydligen att läsa i hans egna bok, Mitt liv som Bert - den ska inhandlas inom en snar framtid. Tyvärr kommer man ju sällan ihåg vad som sagts exakt, men en av de roligaste grejerna han pratade om var Bosse Ringholm som tydligen var en bra vän - "Han är ju ganska normal, han har bara lite otur när han tänker". Sedan berättade han om allt från prostatacancer till sitt nya projekt som var snott rakt av från Jamie Oliver med att införa bra mat i våra skolor, vilket visserligen är bra, men det kändes ltie motsägande att han stod och sa till oss att inte bli tjocka och feta och sedan stod han själv där och klappade på sin mage.

En onekligen intressant föreläsning. Och uppfriskande. Nu ska det återgås till en annan galning vid namn Doktor Bertil Hultén och projektskrivning som aldrig tycks vilja bli klar.

Orättvisa liv.

Det är så jävla orättvist. Jag blir så arg, ledsen och frustrerad över att inte kunna göra någonting. Och rädd. Nu är det nya tag, ny kamp. Det blir inte alltid som man vill, men om det inte går rent åt helvete kan jag acceptera det.

Skit.

En underbar helg.

Oj, vilken helg. I fredags efter en lång skolvecka kom Calle och Sara till Kalmar. Ölen flödade och Jens, Lene och hennes två vänner joinade vår lilla men trevliga förfest. Efter att de senare gick till Palace för att avnjuta (eller kanske lida sig igenom?) en spelning med Hardcore Superstar var vi kvar hos mig och använde fjärrkontrollen som talpinne då diskussionerna hettade till. När vi åter var lugna och glada gick vi till The Rock och drack en dyr öl, åt en korv hos de underbara korvgubbarna på torget innan vi återvände hem till mig.

Bakis och jävliga gick vi upp lagom till att hinna till Systemet och äta ännu en korv samt inhandla bakisförnödenheter såsom yoghurt och Cola Light. Sedan satte vi oss på tåget - mot Hultsfred! Öldrickandet satte igång direkt då vi kom till Robban och Regina som vi fick bo hos och senare kom ettor dit och vi drack bubbel och tittade på Melodifestivalen. Mycket trevligt. Sedan begav vi oss till puben där jag och Sara drog i oss ett par tequilashots som det fick kämpas lite med. Efter det blev allting precis som vanligt - Sara försvann under en längre tid, Calle blev orolig, vi alla letade, sen hittades hon och mysteriet var löst. Animal Five bidrog till skön stämning även fast jag missade halva konserten. Jag förlorade även sedvanligt ännu en barwreslingmatch mot Robban. Sedan stängde dom och vi var sist kvar som alltid (vilket påminner om de gånger vakterna sa "Kristin, nu är det dags att gå hem", haha). Vi började promenera hemåt och fick med oss Håkan, Åsa och Hanna på efterfest som bestod av en romflaska som gick runt bordet, mycket bra musik som det glatt vrålades med till, och helt enkelt en jävligt skön avslutning på en fin kväll. Jag saknar Hultsfred.

RSS 2.0