Falling Slowly.

I don't know you
But I want you
All the more for that
Words fall through me
And always fool me
And I can't react
And games that never amount
To more than they're meant
Will play themselves out

Take this sinking boat and point it home
We've still got time
Raise your hopeful voice you have a choice
You'll make it now

Most people are afraid of change, but if you look at it as something you can count on, then it can be a comfort.

.

Dagens mest ironiska.

Vinn Sterlings flygbiljetter.


Jag tycker lite synd om alla strandsatta passagerare samtidigt som dom tydligen ger bort flygbiljetter gratis till, vad jag anar, turer som aldrig kommer att finnas. Fast det är klart, länken leder till nåon slags tävlingssida vars grundare kanske inte har riktigt koll på verkligheten.

Norge.

Så var man här. Trettiofemte landet för min del, och still counting. Blev lite besviken på att allt ser ut som i Sverige - fast naturen är kanske lite vackrare, och allting annat lite dyrare. Men det ska nog bli en bra sommar det här. Det blev lite strul med jobbtimmar, men med bluesfestivalen i slutet av perioden vi är här kommer det bli en del jobb ändå. Tjäna pengar, det känns fint. Tröttheten av att komma till ett nytt ställe och med alla intryck och acklimatisering har dock slagit in, så nu ser jag fram emot att få sova ut lite några morgnar framöver.

Sitter med det segaste tagentbordet ever, så nu ger jag upp och återkommer med någon slags kul uppdatering senare i livet.


Snabbvisit i Skåne.

Sitter och tittar på Fort Boyard, dvs. orginalet och därmed den franska versionen av Fångarna på fortet. Faktiskt mycket underhållande såhär på midsommardagsnatten när man sitter ute i Mörarp och inte riktigt vet var man ska göra av rastlösheten. För konstigt nog infinner den sig även här. Hur som helst - gårdagen blev väldigt mysig och icke-traditionell, precis som vi ville ha det. Imorse fixade Stuart ännu en av sina underbara frukostar och sedan hängde jag med de fina tu fram tills att min syster kom och hämtade mig och vi gick och tittade på Sex and the city. Mycket bättre än jag trodde den skulle vara - skratt och lite blödiga tårar och applåder i slutet.

Imorgon bär det av till Ängelholm där jag får hänga med fina Josefin och Kikuyu. Kan inte förstå att det är sex månader sen vi sågs sist, i USA. Åh, det kommer att bli en fin dag. Och på måndag bär det av mot Norge.

Midsommar.

Skåne, regn, midsommar. Precis som det ska vara. För en gång skull är jag ganska glad att jag inte ska på något festligt midsommarfirande à la dansa runt stången och börja dricka öl alldeles för tidigt. Det känns som lagom idag, ska in till stan om ett par timmar och träffa Hanna, Stuart och Caroline - sen tar vi båten över till Helsingör och äter på Madame Sprunck. Visst är det kul med midsommar, men det regnar ta mig fan alltid. Inget undantag idag - det öser ner och nyss haglade det lite också.

Dagens största nyhet enligt min kära gamla vän Aftonbladet är att Westling flyttar till Drottningholm. Behöver jag ens säga en gång till hur illa jag tycker om blaskfanskapet?

Hur som helst - Glad Midsommar till er allihopa! Hoppas alla får åtminstone lite färskpotatis och sill, och kanske framför allt öl och den sedvanliga (och äckliga) nubben.

Tenta klarad: examen avklarad.

Äntligen fick jag svar på tentan jag gjorde den 16 maj - och lyckligtvis fixade jag den, med ganska stor marginal dessutom. Jag blev så glad att jag skrek rakt ut. Nu har jag så min examen på riktigt och slipper göra en omtenta i augusti. En otrolig lättnad. Hell yes.


Packning och ångest.

Så ska man återigen packa ner sitt liv och slänga sig in i nya saker. Ångesten kom krypandes igår och sitter fast i hela kroppen idag. En onekligen jobbig känsla. Jag vet inte vart jag är på väg, jag vet inte vad jag är pepp på att göra, jag vet inte vad jag själv vill med mitt liv och då är det inte lätt att ta sig dit heller. Efter tre års studier trodde jag att jag skulle ha kommit någonstans med det, men osäkerheten tränger sig på titt som tätt, och vem fan vill ha att göra med en sådan människa? Damn.

Som sagt, packa. Flyttkartongen står redo och allt som krävs är att jag ska börja slänga ner saker i den. Dessutom måste jag packa väskan inför Norge och sommaren där. På måndag bär det av, och jag tror och hoppas på att det kan bli en fin sommar. Jag ska förhoppningsvis jobba på distans med promotion samtidigt, och jag hoppas att det i sin tur kan leda till mer jobb och i slutändan något jävligt bra. För det är kanske det jag allra främst vill göra, något eget med bra människor som samtidigt är kul.

Nej. Nu ska jag packa ner min ångest och ta mig i kragen. Och ikväll slår vi Ryssland!

Grannen sjunger.

När jag hämtade tvätten precis hörde jag Fyra bugg och en Coca Cola i hallen när jag kom tillbaka. Tänkte att det kanske var min TV som stod på ganska högt. Men icke, grannen började sjunga med glatt och då blev jag ganska glad av vetskapen att jag snart flyttar härifrån. Damn. Nu ska jag titta vidare på Hej, Hej Sommar och vika tvätt.

Hultsfred '08.

Helt plötsligt känns allting så himla tomt. Festivalen blev lyckad, förutom att jag var halvsjuk, konstant trött och otroligt seg den senare halvan av den. Trodde att jag skulle jobba en massa, men det blev inte riktigt så - hängde mest med Malin vilket i sig var en fin repris från förra året. Nu är jag sjuk och i söndags kväll låg jag och feberyrade hos Robban och Regina. Lyckligtvis mådde jag bättre igår så jag hjälpte dom att packa och städa inför flytten innan jag begav mig hemåt på kvällskvisten. Jag försökte dra ut på det så länge som möjligt - efter att ha varit helt uppe i varv i en veckas tid och spenderat all vaken tid i någons sällskap ville jag inte hem till en ensam lägenhet i Kalmar. Det kan vara det värsta som finns. Ångesten kryper sig liksom på - regnet faller utanför och här sitter jag ensam och vemodig. Årets festival blev konstig känslomässigt sett, beviset på det kom kanske allra mest fram när jag grät till Håkan och För en lång, lång tid i lördags natt. Timmen efter var jag tvungen att säga hejdå till Hanzan som blir borta forever. Lägg till tusen tankar om allt och min hjärna var kaos.

Det var fantastiskt att få se Babyshambles igen. Pete skötte sig nästan för bra, vilket gjorde att spelningen blev lite halvseg, men jag befann mig i ett euroforiskt tillstånd ändå, så jag brydde mig inte så mycket. Markus Krunegård var underbar och jag blev kär igen. Och Säkert! var lika fin som vanligt. Men Håkan Hellström. Han gav mig den bästa spelningen under Hultsfred '08 och kanske även den bästa konserten jag någonsin sett med honom. Jag önskar att jag sedan orkat se mer av Robyn, men det var fint att gå ifrån området och höra hennes hitkavalkad. När jag och Sara vandrade uppför Stålisbacken blickade vi ut över Hultsfreds soluppgång och jag kommer aldrig förstå hur mycket jag älskar den där lilla hålan.

Ankomst: Hultsfred.

Ja, tog mig relativt smärtfritt hit under eftermiddagen och efter ett extremt jobbigt ölsläp till Stålhagen begav jag och Robban oss ner till festivalområdet. Vid incheckningen fick jag först ett band, som var fel, sen ett till som dom trodde var fel och slutligen ett AA-band. Sedan visade det sig att jag faktiskt skulle ha det coolaste bandet ändå, XXAA. Yay. Hur som helst fanns det inget direkt att göra, så vi hängde lite med Malin och jag åt en svettig ostmacka innan vi tog en öl i Paradiset. Nu är vi tillbaka i Stålis och ska snart bege oss ner för mer öldrickande. Jag känner på mig att det blir en fin kväll, helt enkelt. Hultsfredsfestivalen 2008 har börjat för min del - 8:e året i rad, och alltid lika fint.

Ölands Djurpark.

Sötaste geten ever.

Igår gjorde jag, Richard och de två Jensorna en utflykt till Ölands Djurpark. Sådana dagar borde man ha oftare. När vi kom dit gick vi först några timmar och tittade på alla djuren och jag fick testa min nya kamera. Jag pratade med djuren, fick sådana moderskänslor för en get (den söta varelsen på bilden ovan) att jag ville packa ner honom i ryggsäcken och ta hem honom, vi åt världshistoriens dyraste skabblunch, sen åkte vi karuseller och till sist badade vi i någon timme och åkte rutchkanor. Mycket trevligt, helt enkelt. Nu känner jag mig lite sjuk, men det är nog den underliggande förkylningen jag haft i kroppen i flera veckor nu. Jag ska kurera mig lite idag med öldrickande och första matcherna i EM med pojkarna - jag får ju inte till festivalen. För på måndag bär det av mot Hultsfred och öl och fest och sol och musik och fotboll och jobb i en vecka. Wohoo!

Kandidatceremoni och (kanske lite för) mycket känslor.

Så mycket känslor som väller upp att jag ibland inte kan hålla tårarna borta. Jag vet, jag är blödig - men gårdagens ceremoni och dagens vemod och både gårdagens och dagens hejdåsägande tär på krafterna. Igår var allting så himla fint och dessvärre gick ju tiden fort som vanligt. Vi drack lite bubbel i parken innan vi möttes upp på slottsgården där det togs kort innan vi ställdes upp i ett led för att sedan tåga in i Gröna Rummet. Det hölls tal, sedan fick vi en och en gå fram och hämta en nål och ett diplom ur Henke samt prefektens händer, mottaga applåder och koncentrera oss på att inte ramla. Filosofie kandidatexamen i företagsekonomi. Efteråt gick jag och familj minus bror hem till mig och drack lite mer bubbel. Jag fick presenter, bland annat en jättefint kamera jag önskat mig, och sen mötte vi upp med Daniel, Leif, Jens och deras föräldrar samt Martin, Richie, Jens och Robban på Söderport där vi åt och drack gott i några timmar. Vi lite yngre begav oss sedan på mellanfest, ölsession på Krögers samt efterfest innan jag så småningom stapplade hem vid fyratiden när solen började gå upp. En mycket trevlig dag och kväll, och det kändes värdigt och fint att få avsluta tre års studier på det sättet.

Idag har jag försökt hålla tankar på avsked och ångest och vemod och sorglighet borta. Efter att mamma, pappa och syster åkt har jag spenderat dagen med Richie, Robban och Jensx2 med buffé på stan, chill och glass i gräset, Master of Television på Richards gård och sedan i form av matsällskap nu ikväll. Jag är åter lämnad ensam och det känns lite jobbigt, med en följ av ett intetsägande blogginlägg.


En härlig tisdag.

Ja, det har varit en förvånansvärt bra tisdag idag. Robban väckte mig vid tio och först blev jag lite ledsen för att jag inte fick sova tills jag vaknade av mig själv. Men sen insåg jag att jag var pigg nog att traska med honom till skolan. Några ärenden och en kaffe i solen senare träffade vi på Daniel på väg hem. Sedan begav jag mig med honom och Jens och Grottpojkarna till Slottsparken där vi åt glass, solade och blev kompisar med diverse ankor och svanar. Trevligt. En tur på byn senare hade vi även inhandlat bubbel till morgondagens festligheter, samt provat hattar hos en frenetisk dam i sina bäst år. När jag och Jens var på väg hem skrev grabbarna att dom fastnat på Krögers när dom gick hem, så det var bara att vända tillbaka och dricka en öl. Det hela blev inte sämre av att Richie bjöd oss som examenspresent - tack tack.

Nu har jag provat outfiten för imorgon, lite fin måste man vara när man helt tar sig in i akademikernas värld. HA!

RSS 2.0