Kin.

              

Igår natt fick jag för mig att titta på Alla vi barn i Bullerbyn som jag haft i datorn hur länge som helst. Eller rättare sagt min andra dator. I höstas skulle jag och Ida titta på den men då min dator hade låst sig tre gånger inom tjugo minuter gav vi upp. Men så äntligen fick jag se den. Och vilken nostalgitripp jag åkte på. Alla scener kändes mycket kortare, men Olle var lika söt som innan och jag ville också sova på höstacken. Så idag när jag vaknat till liv var jag tvungen att titta på Mer om oss barn i Bullerbyn. Den var lika fin.