Kin.

Idag hämtade jag min kamera hos Sara och Calle och fick äntligen se hur det faktiskt såg ut i lördags efter den traumatiska upplevelsen då Martin ställde sig i fåtöljen jag satt i och jag flög baklänges. Fåtöljen mår inte så bra idag, min hjärna mår bättre, böckerna är nog okej, och Martins rygg verkar vara stabil efter den där positionen. Därför gav bilderna mig dagens skratt. Det ser ju sanslöst sjukt ut. Nåväl, that's us.