Kin.

Onsdagens tentaresultat har jag lagt bakom mig, igår redovisades affärsplanen och efter det kändes det plötsligt så påtagligt. Sommarlov i all ära, men att man kanske aldrig kommer att se vissa av dom andra mer? Jag vet ju att jag träffar de flesta i min närmaste krets inom kort och säkerligen under festivalen, men sen då? Vi är inte många som kommer tillbaka till Kalmar efter våra utlandsvistelser, och vem vet vart man kommer att hamna sen.

Igår åkte jag och några andra till Hultsfred för avslutningsfest. Det var mycket trevligt, det är ju kul att komma tillbaka och träffa folket och känna av stämningen, men jag har varje gång jag besöker Hultsfred nu en underliggande känsla av saknad. Hur kan man sakna något sådant så mycket egentligen? Jaja, jag är väl konstig helt enkelt. Nåväl, festen var trevlig och den avslutades med efterfest efter en regnig färd hem till Lene där vi sen sov. På efterfesten när jag somnat i soffan lyckades jag missa de andras basketmatch i regnet vid fem-tiden då Martin spräckte ögonbrynet och det sattes upp ett tält i vardagsrummet. Så kan det gå när man är gammal.